Ett ögonblick

Jag har så grymt många ögonblick i mitt liv som jag minns starkt, istället för att skriva ett ögonblick super långt så skriver jag några olika stycken känns lite roligare om man kan säga så? hehe
* När jag självklart blev tillsammans med min älskade pojkvän, det hände inte så mycket men just att jag kom hem till han första gången. Träffade hans mamma och hon undrade om jag ville äta där. Spaghetti och köttfärssås haha( vafan kommer jag ihåg det, matvrak I know) och så kollade vi på Idol och satt i hans säng. Spänningen var spänd och nervös. Var kvar till två på natten sen följde han mig en bit på vägen sen när vi sa hejdå till varandra så var det Niklas som fanns i mina tankar hela tiden, ny kär!
* När jag började i gymnasiet. Jag hade sökt till en skola som jag inte bodde i samma "stad" och jag kände INGEN. jag var så jäääävla nervös så ingen annan kan förstå det haha. Jag åt lunch med Nikita som går fortfarande i samma klass med och en annan tjej Yafa. Det var nachos i skolan, samma här  varför kommer jag ihåg det - är störd haha.
Jag trodde det tog bara 1 timme, första dagen uppropning i princip men nej tog typ 5 timmar.Eftersom jag antog att de tog 1 timme så hade mamma skjutsat mig och väntade i bilen för efter skolan skulle vi shoppa, stackars mamma som väntade i timmar haha.
* Jag vaknade en morgon det ringde på mobilen. Det var någon som ringde hemifrån så visste ej om de var mamma,pappa eller min syrra. Det var någon som grät och jag frågade vem det var men tillslut så fick den som ringde fram några ord: mamma och pappa ska skiljas..Jag sprang hem för att trösta min lillesyster och försökte prata med alla. Självklart var de mamma som ville skiljas. Jag försökte få henne att försöka men gick ej men nu idag så var de lika bra att de var så vem fan vill leva med en mamma som lever dubbelliv :) äckligaste som finns ju! Jag minns ögonblicket som ett totalt kaos, den dagen ens liv aldrig skulle bli det samma som förut och totalt ensam i världen kändes det som. Ingen kan ju förstå exakt hur det känns för bara MIG.
* När jag skulle berätta för mina två bästa kompisar som jag hade när jag bodde i Skåne i byn Hörby. Dem förstod vad som stod på och jag sa jag ska flytta i den stilen men dem bara snackade med varandra och ignorerade mig haha, så typiskt barnsliga alla vi var. Men tillslut så berättade jag det och sen är det svagt minne men sen kanske några dagar innan jag skulle flytta så hade dem små sötnosarna gjort en överraskningsfest. Vi hade precis slutat idrotten och när jag hade bytt om så drog dem över en slags påse över huvudet och sen ledde dem mig till en av dems hus. Där var några personer och skrek överrasknign haha, så gulligt :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0